Klimat och hållbar utveckling - hinder eller möjlighet för regional utveckling?

För en kommun kan det vara svårt att hitta pengar och personal för att arbeta med miljö- och klimatfrågor, men Eva Gustafsson, kulturgeograf vid Örebro universitet, menar att det finns vinster att hämta också. Genom att utveckla de lokala resurserna kan man få ekonomisk utveckling och samtidigt minska sin miljöpåverkan.

Eva Gustavsson föreläser på Fredagsakademin

Eva Gustavsson är kulturgeograf och forskare vid Centrum för urbana och regionala studier vid Örebro universitet. Hon studerar klimatfrågan ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Det här är en sammanfattning av hennes föreläsning under Fredagsakademin den 26 mars.

Hur studerar forskarna klimatfrågan?

Naturvetenskapligt - eftersom Eva Gustafsson är samhällsvetare lämnar vi den frågan idag.

Lokalt/regionalt/globalt På 60-talet var miljöförstöringen påtaglig i lokalsamhället med dålig luft runt fabriksområden och lösningen var att bygga högre skorstenar. Idag är det osynliga hot (som växthusgaser och global uppvärmning) och långa tidsperspektiv som står i fokus.

Ansvar - Är det forskare, tjänstemän eller internationella förhandlingar som kan lösa klimatfrågan? Och hur kommer man fram till en rättvis lösning?

Forskning Vilka perspektiv väljer forskare att se klimatfrågan ur?

Internationell klimatpolitik - kring Kyotoprotokollet och EU:s roll
Lokal klimatpolitik - städer, kommuner, nätverk eller
Ekonomiskt eller ekologiskt, rättvisa, samband mellan klimat och hållbar utveckling, styrning, risker, kunskapsproduktion och -spridning, genus, vardagsliv, planering.

Vilket angreppssätt man än väljer är klimatfrågan en komplex fråga att studera. Dagens tema kopplar klimatfrågan till regional utveckling. Här finns två vägar att gå:

Vidta åtgärder för att minska utsläppen (migation).
Anpassa samhället för att klara sig trots klimatförändringarna (adaption).

Vilka förväntningar har kommunerna på sig?

Från regering och riksdag ställs förväntningar på kommunerna att ta initiativ i klimatfrågan, att de "på bred front tar ett helhetsgrepp på klimatproblematiken". (Proposition 2008/09:162, s. 130). Men kommunerna har, till skillnad från länsstyrelserna, inget formellt ansvar att utföra specifika klimatpolitiska åtgärder. Från statens sida handlar det om mjuk styrning, men i förslaget till ny plan-och bygglag ökar kraven på kommunerna att bidra till minskad klimatpåverkan.

Goda incitament för kommunerna att arbeta med klimatfrågan är att många - politiker, tjänstemän och eldsjälar i samhället - har goda kunskaper inom området och därmed intresse för att driva frågorna. Frågor om fysisk planering, transporter och inköp ligger redan inom kommunalt område och det går att ta med klimatfrågan när man gör förändringar eller nya upphandlingar.

Det som talar emot att kommunerna engagerar sig i klimatfrågan är att de flesta åtgärder som är enkla att genomföra redan har gjorts. När uppvärmningen av kommunens lokaler effektiviserades gjorde man ekonomiska OCH miljömässiga vinster. De åtgärder som står på tur är kostsamma och ger kanske endast marginella miljövinster.

En del önskvärda förändringar i den lokala miljön ligger helt utanför kommunens möjligheter att bestämma själva om. Det är nationella intressen som styr om europavägen går mitt igenom orten och därmed förhindrar enkla lösningar för invånarna att ta cykel istället för bilen.

Vård, skola och omsorg är kommunens kärnverksamheter. Klimatfrågan konkurrerar om resurserna och ibland står de i direkt strid med kommunens mål om tillväxt.

Hållbar utveckling+klimat+tillväxt=sant?

Satsningar på hållbar utveckling kan i sig generera tillväxt. Det har varit budskapet i regeringsförklaringarna de senaste åren. Idén bygger på att när man utvecklar ny teknik främjas den ekonomisk utveckling som främjar nya lösningar. Men är det hela sanningen?
Kräver inte klimatfrågan att vi ifrågasättande vår livsstil och konsumtionsmönster? Rättvisa över generationer och samhällsgrupper? Lokalt och globalt?

Hållbar tillväxt är när utvecklingen inom tre olika områden håller jämn takt. Det liknas ibland vid en trebent pall där benen är ekologisk, ekonomisk och social utveckling. Eva Gustafsson har studerat två kommuner som valt delvis olika lösningar.

Växjö - Europas grönaste stad

Redan 1996 bestämde sig Växjö för att bli en kommun fri från fossilbränsle. Sedan dess har kommunen haft ambitiösa klimatmål och använt dem i sin marknadsföring. För konkreta exempel och aktiviteter se Evas presentation. Växjö visar gärna att deras bruttoregionprodukt (BRP) ligger över riksgenomsnittet (BNP) samtidigt som de minskat sina utsläpp av koldioxid mer än vad riket gjort.

Hur har det gått med Växjös miljömål?

Målet var att minska koldioxidutsläppen per invånare med minst 50 procent till år 2010 och med minst 70 procent till år 2025 jämfört med nivåerna år 1993. Sedan 1990 har Växjö minskat utsläppen av växthusgaser räknat per invånare med 32 procent.
Minska förbrukning av elenergi/invånare med 20 procent till år 2015. (förbrukningen ökat)
Öka cykeltrafiken i Växjö stad med minst 20 procent till 2015 jämfört med 2004. (cyklandet ökat)
Öka resandet med kollektivtrafik i med 20 procent i stadstrafik och 12 procent i landsbygdstrafik till år 2015 jämfört med 2002. (resandet minskat)
Naturskyddsföreningens klimatindex niondeplats 2007 (femteplats 2005).

Rent till 2000

Sundsvall som en miljöbelastad industristad ska förändras

I Sundsvall har de tagit ett helhetsgrepp på miljöfrågorna och låter även aspekter som folkhälsa vara med i klimatarbetet. 1991 antogs visionen Rent till 2000. Kommunen har arbetat nära näringslivet i olika projekt: att ta tillvara den energikrävande pappersindustrins spillvärme för uppvärmning, energieffektivisera och byta ut ugnar i aluminiumverket och med förändring av beteende i "Till jobbet utan min bil".

I Naturskyddsföreningens klimatindex har Sundsvall klättrat från 19 plats år 2005 till sjätte plats 2007. Inom energieffektivisering når de sina mål, målen inom fjärrvärme når de sannolikt, men trafikens miljöpåverkan har ökat.

Generella slutsatser

Insatser på den lokala nivån är viktiga som motor i klimatarbetet - men kommunen är bara en aktör bland många.
Det är stora variationer i mål och medel mellan svenska kommuner. Det krävs resurser för att få del av pengar som finns att hämta i Klimatinvesteringsprogram (Klimp) och EU-projekt.
Det sker en del även utan bidrag för att det är ekonomiskt lönsamt
Framgång föder framgång - både kommunen och verksamheter lokaliserade i kommunen får ta del av den goodwill som skapas.

Efter föreläsningen fick deltagarna diskutera den regionala klimatutmaningen i olika seminariegrupper.

Vill du läsa mer om klimatfrågan kan du ladda ned Eva Gust PDF avssons presentation. PDF

Fler regionala utmaningar

Sista fredagen i månaden ordnar regionförbundet Fredagsakademin. Det är en mötesplats för inspiration och dialog om Örebroregionens framtid för den som är engagerad i regionens utveckling. Temat under våren är Regionala utmaningar.

Nästa Fredagsakademi har temat Demografiska utmaningen och består av två föreläsningar:

Regionförstoring i registerdata och verklighet
Föreläsare: Jan Amcoff, Institutet för Framtidsstudier
Tid: 23 april kl. 9.45-12

Ekonomin och fyrtiotalisternas uttåg
Föreläsare: Thomas Lindh, Institutet för Framtidsstudier
Tid: 23 april kl. 13.15-15