Tillväxt och god livskvalitet i hela Örebroregionen
Regionförbundet Örebros Logotyp
2009-05-14

Hur kan vi bli bättre på integration?

13 maj arrangerade regionförbundet ett seminarium om integration. Två rapporter om boendesegregation i Örebroregionen och om invandrares flyttmönster presenterades. Dagen avslutades med en paneldebatt.

Max Jakobsson

Max Jakobsson

Det är idag ett välkänt faktum att Örebroregionens befolkning ökar främst på grund av invandringen. Men stannar våra nya svenskar kvar i länet? Får de jobb och startar livskraftiga företag eller hamnar de utanför arbetsmarknaden?

Max Jakobsson forskare i kuturgeografi vid Örebro universitet har på regionförbundets uppdrag tagit fram en rapport om invandrares flyttmönster. Hälften av de invandrare som kom till länet under 90-talet har flyttat till andra delar av Sverige. Med ett unikt datamaterial kan vi följa invandrare från den dag de anländer till länet och se både flyttmönster och sysselsättning.

Läs hela rapporten Invandrare i Örebro län - Mobilitet och integration på arbetsmarknaden 1990—2005PDF

Läs debattartikel om att invandrarna behövs för Örebroregionens tillväxt.

Boendesegregationen påverkar framtida karriärmöjligheter

Fredrik Eliasson

Fredrik Eliasson

Ungdomar som vuxit upp i miljonprograms-områden som Brickebacken och Vivalla i Örebro har sämre framtida karriärmöjligheter jämfört med dem som vuxit upp i övriga delar av staden. Det visar en rapport som Fredrik Eliasson, omvärldsbevakare på regionförbundet har tagit fram.

Boendesegregationen blir ett allt större problem i Örebro. Den rikaste befolkningen bor i de svenskdominerade villaområdena och den fattigaste i de svenskglesa hyreshusområdena. Uppväxtmiljön har enligt regionförbundets analys en stor betydelse för framtida utbildningsval, inkomst och anknytning till arbetsmarknaden.

Boendesegregation är inte bara är ett problem för storstäderna. Det påverkar även Örebroregionens framtida utvecklingsmöjligheter. Analysen visar att de ungdomar som växte upp i de utsatta bostadsområdena i början av 1990-talet i betydligt större utsträckning idag saknar jobb, är lågutbildade eller låginkomsttagare jämfört med övriga delar av staden. I dessa utsatta områden har inte ens hälften av invånarna jobb. En individs utbildnings- och karriärval styrs förstås av en mängd faktorer. Analysen har därför försökt att renodla effekten av att växa upp i ett specifikt bostadsområde.

Mycket av den ökade boendesegregation började under 1990-talets djupa ekonomiska svacka. De utsatta områdena har haft den i särklass svagaste utvecklingen även efter krisen. De områdena har egentligen inte återhämtat sig sedan 1990-talet.

Läs hela rapporten "Lika möjligheter eller skilda verkligheter -PDF boendesegregationens förekomst och konsekvenser i Örebroregionen"PDF, eller senaste numret av "Omvärld & Perpektiv - Tema boendesegregation" PDF.

Panelen diskuterade hur integrationen kan bli bättre.

Paneldebatt


Efter att de båda rapporterna presenterats följde gruppdiskussioner och senare en paneldebatt med fem representanter från Öbo, Örebro kommun, Karlskoga kommun, Arbetsförmedlingen och Länsstyrelsen. De debatterade viktiga insatser och svarade på de övriga seminariedeltagarnas frågor.

Bland annat visade Petter Runesson (Öbo) under paneldiskussionen exempel på hur människor som står utanför arbetsmarknaden i de invandrartäta västra stadsdelarna i Örebro ges möjligheter och guidning för att kunna ta steget in. Genom projektet Jobbpunkt Väst som drivs med medel av Öbo och stöd från Europeiska socialfonden har ett jobbcentrum startats i form av en mötesplats mellan arbetssökande och arbetsgivare.

Sammanfattningsvis pekade panelen ut samverkan, skola/utbildning och attityder som viktiga framgångsfaktorer för att integreringen av invandrare i länet ska bli bättre.

Läs längre referat från paneldebattenPDF

Dela