701 83 ÖREBRO
Besöksadress:
Forskarvägen 1
702 18 ÖREBRO
Tfn 019-602 63 00
Fax 019-18 98 29
E-post:
regionorebro@regionorebro.se
Organisationsnummer:
222000-1867
Plusgiro: 43 34 15-7
Entreprenörskapsdagen 2010
Våga Vilja Växa
De som arbetar med skolfrågor hade möjlighet att inspireras av nya tankar och idéer den 15 mars. Då anordnade regionförbundet en dag om entreprenörskap i skolan.
Entreprenöriell matematik - Fredrik Berg, Joel Andersson
Fredrik Berg har utsetts till Sveriges mest innovativa lärare. Tillsammans med eleven Joel Andersson besökte de Våga Vilja Växa för att berätta mer om matematikundervisningen på John Bauergymnasiet.
- Vårt mål är att göra er nyfikna, inspirerade och motiverade att arbeta mer med entreprenöriellt lärande, sa Fredrik Berg.
Entreprenöriellt lärande innebär att lärare måste ändra sitt förhållningssätt. Arbeta mer verklighetsbaserat för att eleverna ska utveckla kreativitet och "ta-sig-församhet". Projektet Drömhuset innebar ett sådant arbetssätt. Under en vecka fick eleverna designa sitt drömhus med en budget på 3 miljoner kronor. Joel Andersson berättade att han under projektet inte tänkte på att det var just matematik han höll på med.
- Vi gjorde dels energiberäkningar med val av solceller, oljepanna eller luftvärmepump. Men vi hanterade också lånet och kollade upp olika avtal med bankerna. Det var intressant eftersom man förr eller senare kommer stöta på lån och amorteringar. Det är ju en del av livet.
Joel tycker att han utvecklade sin kreativitet och sitt ansvarstagande under projektet. Och enligt uppföljningar som gjorts på John Bauers elever så har de generellt sett blivit mer motiverade, utvecklats på ett personligt plan och fått lättare för svåra uträkningar. Eleverna har också förbättrat resultaten på de nationella proven de senaste åren. Det ser Fredrik Berg som ett mätbart kvitto på att deras metoder har fungerat.
Hur bedömmer vi entreprenöriellt lärande? - Daniel Gothnier
Daniel Gothnier tycker att projektformen är ett bra sätt att arbeta med entreprenöriellt lärande i skolan. Det underlättar för att individualisera, anpassa svårighetsgraden och arbeta ämnesövergripande. Men, poängterade han, projektformen är också svårare att bedöma.
– När man arbetar i projekt är det viktigt att bedöma under hela processen och inte bara i slutet. Annars är det lätt att elever halkar snett. Som lärare måste man ständigt återkoppla och vägleda eleverna vidare mot de mål som satts upp.
För en rättvis bedömning bör lärare alltså inte bara ta hänsyn till resultatet. Även om Daniel Gothnier också påpekar att det är viktigt att redovisa resultatet, både skriftligt och muntligt. En av åhörarna undrar då varför han ser det som så viktigt med en skriftlig redovisning.
– Det skrivna ordet väger fortfarande tyngre i vårt samhälle, svarar han. Genom prov eller rapporter får eleverna öva på att skriva. Dessutom blir det en bättre kvalitetssäkring med skriftlig redovisning.
Årets Skolentreprenör 2010 -personal
Erica Rosenkvist, Vialundskolan Kumla
"Pristagaren söker hela tiden nya väga för lärande. Hon har tillsammans med sina elever jobbat fram filmprojektet "Vårt Kumla". Gemensamt har eleverna valt ut företag, skrivit manus och intervjuat företagare. Eleverna har samarbetat med elever från John Bauergymnasiet som filmat arbetet. Hon har visat hur man i undervisningen kan skapa motivation och entreprenörsanda genom att låta eleverna växa och uppleva att kunskap finns att hämta överallt."
Årets skolentreprenör 2010 - hedersomnämnade
Kassandra Munoz Godozito, John Bauergymnasiet Örebro
"Genom att planera och genomföra ett avancerat hjälparbete till förmån för föräldralösa barn i Chile har pristagaren visat på idérikedom och förmåga att genomföra sina idéer i konkret handling med ett tydligt resultat."
Årets skolentreprenör 2010 -elever
Förskoleklass 0A Askens hus Tulpanens skola, Fjugesta
"Barnen har genom gemensamma diskussioner, arbetsfördelning och skapande byggt konstverk på torget, kontaktat lokaltidningen, inbjudit föräldrar till vernissage och murat medtagna stenar på skolgården. Det är aktiviteter som tränat deras entreprenöriella tänkande och kreativitet. Ord och diskussioner har blivit handling och resultat."
Enterprising SELF
How to make the impossible possible - Mikael Genberg
Around the world there are a lot of stunning buildings, the eiffel tower, the pyramids, and the operahouse in Sydney to name a few. But soon there will also be an amazing building on the moon. A little red cottage, thanks to Mikael Genberg. He visited the SELF-conference to talk about how he made the impossible possible.
Mikael Genberg is an artist which some would say are a bit crazy. His moonhouse might be seen as his most peculiar project but he has also built a hotel in an Oak tree, an underwaterhotel in a lake and a coffeeshop five meter up in the air so you have to climb up for a coffee break.
– The underwater hotel is like a reversed aquarium where the fish looks in on the hotel guests, said Mikael Genberg.
It was while he was working on the tree-hotel that he came up with the Moonhouse idea. But how does one realize such an idea?
– My parents are not rich and I don´t know the king, said Mikael Genberg.
What he did was to network. He created new contacts, told the politicians, engineers, professors and business leaders about his ideas, which in return gave him tips and support. Thanks to the networking he eventually came in contact with NASA. They saw that his project could be valuable for the cooperation between theU.S.and Europe , so after some discussions they approved the project.
Now it is decided that the house will be placed on the moon next year and according to Mikael Genberg the project has many benefits.
- The red house will sell Sweden and stimulate youngster´s interest in technology. And the money that the project generates will be spent on making the world a better place to live in. We will place red houses around the world that can be used as hospitals and schools.
Helena Sagar Out of the Classroom and in to Collaboration
Helena Sagar told us about her research at the University of Göteborg. She has studied teachers perception of what is important for them to work more reality-based. The result shows that teachers find it important that school managment are flexible and create smaller groups to educate. It is also important to get enough time for planning and networking with the local community, and get the courage to let go of control and go against norms and standards.
Apart from the research Helena Sagar also teach at a School in Kullavik in the south of Sweden. She teach in a reality-based way. Her pupils are involved in competitions on improving the local environment, they sell nestingboxes and grow plants to sell on a market.
Helena Sagar told us that near the greenhouse were the pupils grow plants there is a community centre for the elderly. When they began to cultivate plants the curiosity spread among the elderly who passed by and peeked in. Eventually the pensioners got their own key to the greenhouse and today the youngsters learn from the elderly peoples farming experience. On school holidays they help to water the plants. The elderly are no longer afraid of the youngsters and the youngsters know the names of the elderly and says hello when they meet in the street.
What's going on in each Self-country?
Finland
We are told about how they work at Karhula High School which has an entrepreneurial program for their pupils. In the program the pupils get to arrange a Sport Event Day for the younger ones, they visit and learn from local industrial enterprises and arrange markets. From the money they earn they go on trips to Austria ,Swedenand Spain to learn more about entrepreneurship.
They have also worked in tourism. For example they visited a touristic company in Ollinkari, a popular tourist island. Together with the owner the pupils discussed how his business could develop and improve.
Estonia
The work with entrepreneurial learning in Estonia has created positivity in school. Teachers find it fun to educate even if it requires a bit more planning.
- But it's not only the teachers who need to rethink how we work, even for the pupils it is a new way of learning. They are used to take instructions from their teachers, Kristi Ruusamäe says.
She also tells us that the ties between school and local community are strengthened and the companies has begun to see the positive sides of cooperating with the school. It is a way for them to "educate for the future" while they at the same time show goodwill and strengthen their image.
Latvia
Läsma Lancmane shows us some examples of how they work with entrepreneurial learning in Latvia. One thing they do is to arrange Shadow days where 15 000 pupils participate. Shadow days introduces children in an occupation, parents tells about their work and get the opportunity to teach a whole class.
We also get to know how they in Latvia work with students in different ages. In elementary school they go on field trips and organize Christmas markets, in secondary school they produce their own soaps and lotions. They also help to repaint the school. High school students visit the Ministry of Finance and banks like SEB in order to gain insight about the economic crisis.
Sweden
Ingela Ernestam and Olivia, a pupil in high school, showed a film about what´s going on in Sweden. Olivia also told us about an entrepreneurial schoolproject where she visited a school with younger pupils. Together they tried different entrepreneurial exercises and discussed how it worked and how the group dynamics was.